Genom vänlig gåva från Lars-Erik Bergsten i Norrahammar, har LJM kunnat införliva en spakdressin från Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ) i museets samlingar. Fordonet hämtades hem till Landeryd häromdagen av Christer Johansson och Per-Yngve Bengtsson, styrelseldamot respektive ordförande i LJM.
– Det känns alltid glädjande att få ta hand om fordon eller något annat knutet till HNJ, vår ”hemmabana”. I transporten från Norrahammar ingick också en äldre bromssko märkt Patent Norrahammars Bruk, med spiralformat handtag och med behållare för smörjning av vagnshjul, säger Per-Yngve Bengtsson.
Lars-Erik Bergsten har ett långt förflutet inom järnvägen, och har under sitt yrkesliv samlat på sig en mängd järnvägsanknutna föremål av skilda slag. När han nu, vid hög ålder, skänker bort saker, är han angelägen om att de hamnar hos seriösa ägare. Således har en del föremål hamnat hos Järnvägsmuseet i Gävle, och nu alltså även LJM.
– När det gäller spakdressinen, från Ekeryd på Vaggerydsbanan, tackar vi därför även Henrik Reuterdahl på Järnvägsmuseet som förmedlat den nu aktuella kontakten med Lars-Erik Bergsten, tillägger Per-Yngve Bengtsson.
Spakdressinen på plats i ”snickeriet” i Landeryds lokstall. Fordonets grundkonstruktion är i trä, och
vissa delar behöver bytas ut eller förstärkas. Dit hör den avmonterade sitsen, som på bilden står
inuti ramen. På golvet ses bromsskon Patent Norrahammars Bruk.
Länsstyrelsens utredning inför en byggnadsminneförklaring av Landeryds lokstall är presenterad. Utredningen, gjord av bebyggelseantikvarie Frida Robertsson, omfattar 32 A4-sidor med text och bilder. Sammantaget bedöms lokstallet ha mycket höga kulturhistoriska värden både i ett regionalt och nationellt perspektiv. Utredaren anser att lokstallet tillhör den av länsstyrelsen prioriterade kategorin miljöer och bebyggelse som kan kopplas till samhällsservice och tekniska lösningar. LJM:s verksamhet i lokstallet innebär att det finns förutsättningar för ett långsiktigt bevarande, heter det vidare.
Med utgångspunkt i utredningen föreslår länsstyrelsen att lokstallet förklaras som byggnadsminne. Förslaget ska nu studeras av främst LJM för eventuella synpunkter. Externa remissinstanser är Hylte kommun, Trafikverket, Hallands kulturhistoriska museum i Varberg och Järnvägsmuseet i Gävle.
– En byggnadsminneförklaring av lokstallet och dess kringmiljö, är välkommen och logisk utifrån att Landeryds stationshus, godsmagasinet och dressinförrådet redan är byggnadsminne. Från museiföreningens sida är det dock angeläget att skyddsbestämmelserna för lokstallet inte lägger hinder för den museiutveckling och komplettering av miljön som vi eftersträvar på sikt, säger LJM:s
ordförande Per-Yngve Bengtsson.
I länsstyrelsens 32-sidiga utredning ges en historisk överblick av Landeryds lokstalls användning och betydelse genom decennierna. Värdebärande är lokstallets kontinuerliga funktion, där det fortfarande går att ta del av en levande verkstadsmiljö bland museiföreningens lok och vagnar, heter det bl a.
Antikvarie Frida Robertsson besökte i mitten av oktober Landeryds Järnvägsmuseum (LJM). Bakgrunden är att hon har länsstyrelsens uppdrag att utreda om det är aktuellt med en eventuell byggnadsminnesförklaring av Landeryds lokstall med omgivande spår och vändskiva.
— Jag söker därför så mycket information som möjligt om lokstallet och miljön kring byggnaden, och då är ett besök på plats en del i arbetet, förklarade Frida Robertsson.
Efter en stunds inledande samtal på f d lokmästarexpeditionen, guidades hon runt i lokstallets olika utrymmen och bland dess lok, vagnar och banarbetsmaskiner av museiföreningens Christer Johansson och Per-Yngve Bengtsson, styrelseledamot respektive ordförande i museiföreningen.
En byggnadsminnesförklaring av lokstallet har övervägts inom länsstyrelsen sedan flera år. Kanske kan den bli verklighet nu, med Frida Robertssons utredningen som underlag.
— Att lokstallet blir byggnadsminne ter sig logiskt med tanke på att stationshuset, godsmagasinet och dressinförrådet redan är byggnadsminne, ett statligt sådant eftersom Trafikverket är fastighetsägare, säger Per-Yngve Bengtsson.
— Skulle även lokstallet bli byggnadsminne, då ett enskilt sådant eftersom det ägs av LJM, öppnas möjligheter att erhålla offentligt ekonomiskt stöd för byggnadens långsiktiga underhåll. Dessutom skulle sannolikt museiföreningens verksamhet i stort gagnas marknadsföringsmässigt, fortsätter han.
Av länsstyrelsens strategi för nya byggnadsminnen framgår att ett byggnadsminne kan inrättas om byggnaden eller anläggningen har så höga kulturhistoriska värden att den kan betraktas ”synnerligen kulturhistoriskt värdefull” ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Lokstallet ingår i den kvarvarande järnvägsanknutna infrastruktur i Landeryd som anses ha högt kulturvärde, bl a i en rapport från Trafikverket år 2021. Halland har för närvarande ett drygt 50-tal enskilda byggnadsminnen, hittills få med så tydlig industriell bakgrund som Landeryds lokstall, som dessutom fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål. Beslut om inrättande av byggnadsminne sker i samråd med fastighetsägaren.
Frida Robertsson utreder huruvida Landeryds lokstall bör byggnadsminnesförklaras.
Godsmagasinet, som sedan år 2018 ingår i det statliga byggnadsminnet LANDERYDS STATION, har blivit ännu finare! Portar har fått nytt trä, ytterligare målningsarbete har utförts på fasaden och därutöver har magasinets båda långsidor försetts med ytterbelysning.
Per-Yngve Bengtsson, ordförande i Landeryds Järnvägsmuseum som sedan flera år är hyresgäst i byggnaden, kommenterar:
— Det är mycket glädjande att ett av stationsmiljöns bärande inslag får denna omsorgsfulla vård. Museiföreningen är ju en idog tillskyndare av en bra framtid för Landeryds järnvägsanknutna kulturarv, så vi vill tacka fastighetsägaren Trafikverket, fastighetsförvaltaren MBA Fastighetsservice AB och anlitade entreprenör för nu nedlagda pengar och utfört arbete på godsmagasinet. En eloge också till Malin Clarke, bebyggelseantikvarie på Kulturmiljö Halland, som varit rådgivare i projektet.
Som framgår av bilderna har godsmagasinets röda färg bättrats på, portar målats gröna och knutbrädor och karmar målats vita. Sammantaget ger byggnaden ett mer levande och framträdande intryck, vilket understryks av de nya belysningsarmaturerna över lastbryggorna.
En vecka efter årets TÅGDAGAR var det åter dags för en ny nosework i och kring Landeryds lokstall, d v s tävlingen där hundar tillsammans med sin förare försöker lokalisera ett antal utplacerade doftkapslar – i detta fall på Landeryds Järnvägsmuseums (LJM) lok, vagnar och banarbetsmaskiner. Tävlingen sker under överinseende av domare och andra funktionärer. Hundar av olika raser och i olika storlekar deltar.
Detta var andra gången som Annie Sandlund, som driver företaget Nosmästarna i Vessigebro, anordnade en nosework hos LJM. Hon säger sig vara ensam i branschen om att anordna tävlingar i järnvägsmiljö, något som för övrigt visat sig så populärt att hon under innevarande höst, efter önskemål, även bjudit in till två nosework-träningsdagar hos LJM. Den första hölls den 11 oktober, nästa anordnades den 15 november.
I den nosework-tävlingen strax efter TÅGDAGARNA deltog 40 ekipage. Den hund med förare som åkt längst för att delta, kom enligt uppgift från Sundsvall.
— Nosework är ett användande av järnvägsmuseet som vi inte alls förutsatt, därför desto roligare! Förutom intäkter för hyra av anläggningen och ställplatser för husbilar, innebär besöken nya kontakter och hjälp i marknadsföringen av såväl museet som LJM:s övriga verksamhet, TÅGDAGARNA inbegripna, säger Per-Yngve Bengtsson, museiföreningens ordförande.
Sniff, sniff, var finns den dolda doftkapseln, här på slipersbytaren? Hundar i olika storlekar deltar i nosework, alla med mycket känslig näsa.
Bara en vecka efter TÅGDAGARNA var det åter dags för ”invasion” hos LJM, denna gång av ett gäng fyrfota besökare med ytterst känslig näsa. Det var nämligen dags för en ny nose work i järnvägsmiljö, i och runt Landeryds lokstall.
Tävlingen, som lockade 40 hundar eller snarare deras mattar – detta är en sport med starkt kvinnlig profil bland hundförarna – blev snabbt fulltecknad. Utöver tävlingsekipagen fanns ett antal funktionärer, bl a domare, på plats. Över alltihop vakade Annie Sandlund. Hon driver företaget Nosmästarna i Vessigebro och regelbundet anordnar nose work på olika håll.
– Jag är ensam om att bjuda in till nose work bland lok, vagnar och järnvägsspår. Och intresset är stort, förklarar Annie. Så stort att hon nu, efter önskemål, bokat in ytterligare två dagar hos LJM under hösten för att erbjuda hundar och deras förare träningsmöjligheter i den unika miljön.
LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson gläds över att järnvägsmuseet ses som en resurs också i sådana här sammanhang. Tävlingen ökar kännedomen om Region Hallands enda järnvägsmuseum och genererar även inkomster till museiföreningen, bl a via bokningar av ställplatser för husbilar.
– Efter den första nose work här i fjol, förstod vi att den sannolikt skulle få en uppföljare i år. Nu blir det dessutom två träningsdagar. Vi hälsar Annie, alla hundar och deras förare varmt välkomna tillbaka! För egen del har jag alltid fascinerats av samspelet mellan människa och djur. Betydelsen av denna kommunikation är tydlig under nose work, där hundarna mer eller mindre snabbt nosar upp de apterade doftkapslarna.
Sporten går ut på att hund och förare söker efter specifika dofter av vattenbaserade hydrolat. Genom att doften placeras på olika höjder och i miljöer med varierande svårighetsgrad, får hunden både mental och fysisk stimulans. Hundar av många olika raser och storlekar tävlar omgångsvis i ett antal sök.
Mycket ska bestyras inför Tågdagarna 6-7 september! Dit hör säkerhetsbesiktningen av spåren till och runt lokstallet i Landeryd. Denna utfördes häromdagen av Ensio Puronranta (bilden) från Railcore – ett järnvägsföretag som erbjuder besiktningsmän, tjänster som utbildning inom trafiksäkerhet, spiralbromstestning och drönartjänster.
– Allt ser bra ut här, sammanfattade Ensio efter sin skarpögda runda längs spåren, inklusive vändskivan med sina nio anslutna spår. I besiktningsprotokollet fanns dock en liten anmärkning som ska åtgärdas före evenemangsdagarna i samråd med Landeryds Järnvägsmuseums (LJM) formella infrastrukturförvaltare; Nässjö Järnvägsmuseum.
Planeringen av Tågdagarna pågår som bekant för fullt. LJM:s styrelse upprepar sitt upprop rörande behovet av så många frivilliga funktionärer som möjligt. Bl a behövs i nuläget ytterligare några perrongvakter, d v s personer som bevakar säkerheten för besökare och resenärer vid veterantågens ankomst och avgång från stationerna, med sina ofta välfyllda perronger, spårövergångar och angränsande ytor.
Det finns också en del andra funktionärsuppgifter av annat slag som behöver fyllas på. Den som gärna vill ställa upp som funktionär under Tågdagarna – för kortare eller längre inhopp, alla insatser välkomnas – kan anmäla sitt intresse genom att klicka på FUNKTIONÄR på www.tagdagarna.se.
Förberedelserna inför årets Tågdagar 6-7 september pågår allt intensivare. Mycket ska fixas, däribland slipersbyte på spåret från bangården upp till lokstallsområdet – se bilden här intill från ett av de senaste arbetstillfällena!
Därutöver ska spår och fordon besiktigas, gräs klippas, tidtabellerna för veterantågen och landsvägsbussarna fastställas, konduktörskassorna stämmas av, evenemangsområdet i Landeryd planeras, avspärrningar sättas upp, programblad och annan marknadsföring slutföras m m. Listan är lång!
LJM-styrelsen vill också påminna om behovet av funktionärer för att vi ska få allt att fungera under Tågdagarna. Tillsammans skapar vi besökarnas positiva upplevelse av evenemangsdagarna! Medlem i museiföreningen eller ej: du är varmt välkommen att bidra med dina insatser! All hjälp uppskattas, även korta inhopp! Och det finns mycket att göra som inte kräver specialintresse för tåg och järnvägar.
Information om hur man erbjuder sin abetsinsats under Tågdagarna finns under FUNKTIONÄR på
www.tagdagarna.se.
Två äldre stoppbockar från den rivna bangården i Varberg får fortsatt liv hos LJM i Landeryd!
– Vi tackar vår medlem Dag Reuterwall, som först spanade in stoppbockarna, och sedan rivningsfirman och Trafikverket för den här gåvan. Slutligen också Hanlinders för hjälp med transporten av stoppbockarna till Landeryd, säger LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.
Han gläds åt att en del av den gamla järnvägsinfrastrukturen i Varberg – obsolet när Västkustbanan nu flyttas ner i tunnel under stan – kan leva vidare hos Region Hallands enda järnvägsmuseum.
– Dessutom kommer stoppbockarna väl till pass hos oss. Dels tänker vi anlägga ett nytt uppställningsspår, dels saknar ett befintligt stickspår sedan länge stoppbock, konstaterar LJM-ordföranden.
En stoppbock är en anordning som monteras på rälsen vid slutet av ett spår för att hindra tåg/fordon från att passera, t ex på bangårdars stickspår och på skyddsspår anslutna till sidospår.
Med hjälp av Hanlinders i Landeryd kördes stoppbockarna från Varberg till Landeryd. Här pågår lossning av lasten utanför lokstallet. Foto: Hasse Hanlinder
Bilden här intill innehåller sammanlagt 145 års aktiv järnvägstjänst! 100 av dem står ställarställverket i bakgrunden för, resterande 45 är kopplade till Mats Fredriksson i förgrunden, välkänd tågklarerare på HNJ-stationer i våra trakter. Nu går han i pension och har möjlighet att ge hobby och hund hemma i Oskarström lite mera tid.
LJM var på plats i stationshuset i Torup för att, tillsammans med Mats Fredrikssons chefer och kolleger i Trafikverket, tacka och önska lycka till framöver. LJM är som alla vet beroende av nära och gott samarbete med Trafikverket och dess anställda i olika avseenden, inte minst under de intensiva tågrörelserna under TÅGDAGARNA.
– Riktigt slut på jobbet är det faktiskt inte, konstaterade den färske pensionären medan han fyllde på kaffemuggen på tågexpeditionen. Jag ska hoppa in på några tkl-turer senare i sommar.
Slutjobbat är det definitivt inte för den riktiga gamlingen på Torups station; ställarställverket från 1925! Det är ett helt unikt exempel på en annars vanlig företeelse inom järnvägen; att gammal och ny teknik används parallellt.
Ställarställverket, el med mekaniskt låsregister, fyller således 100 år och är det sista av sin typ på Trafikverkets spår. Det fjärrstyrde ursprungligen de tre växlarna i det nyanlagda triangelspåret vid Kilan (Banföreningen) för tågen till och från Hyltebruk. Triangeln tillkom med syftet att minska växlingen på Torups station. Först 1952 kopplades även stationens växlar in i ställverket, sedan vevställverket för dessa slopats.
Hur länge det dröjer innan 100-åringen går i pension är oklart. Den som har närmare information i den frågan får gärna höra av sig till LJM!
Mats Fredriksson, tågklarerare och nybliven pensionär, vid ställarställverket i Torup, 100 år i år!
LJM arbetshelg i och kring lokstallet mitten av juni gav gott resultat. Närvarande medlemmar arbetade idogt trots stekande sol och värme. Enda missräkningen var att det planerade slipersbytet fick skjutas på framtiden eftersom motorn på slipersbytaren krånglade.
Några exempel på det som blev utfört, till någon del redan före själva arbetshelgen:
- Gräsklippning
- Montering av saknade fönsterrutor i anslutning till lokstallets tak, med hjälp av skylift
- Städning av toaletter, duschar samt lokmästarexpeditionen
- Ogräsrensning vid ställplatserna
- Utplacering av slipers inför kommande byte
- Tjärbehandling av trävirket på vändskivan
Hårt arbete kräver mat, dryck och däremellan gärna en rast då och då med kaffe och dopp.
Ingetdera fattades denna helg tack vare Christer Johansson (grillunch i lokstallet lördag) och Peter Folkeson (fikaserveringar vid lokstallet och samkväm med middag lördag kväll och lunch söndag i stationshusets lägenhet).
– Ett stort tack till Christer och Peter liksom såklart till alla andra som deltog i det svettiga arbetet dessa dagar, ingen nämnd och ingen glömd. Det är en styrka att vi kan samlas så här då och då och tillsammans och med gott humör ta ett krafttag för museiföreningen, konstaterar LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.
Vändskivans trävirke tjärbehandlades för skydd mot väder och vind och därmed förlängd livslängd. I bakgrunden pågår fönstermontering på lokstallet med hjälp av en inhyrd skylift.
LJM har fått mottaga ännu en fin gåva; en Morseapparat från Halmstad Nässjö Järnvägar (HNJ). Före telefonernas tillkomst och allmänna spridning i samhället, skedde länge kommunikationen längs järnvägarna och mellan dess stationer med Morseapparater.
Den här apparaten skänktes till LJM redan 2022, men har först nu kunnat hämtas till Landeryd. Givare är Ingegerd Gavelin, Stockholm, dotter till Karl Bengtsson (1914-1997). Han blev efter skolan först stenhuggare, senare anställd vid HNJ. Inledningsvis som stationskarl och växlare i Kinnared, därefter, från ca 1955, som 1:e järnvägsexpeditör i Hyltebruk. Hustrun hette Greta och tillsammans fick de tre barn.
Karl Bengtsson lär själv ha använt denna morseapparat, märkt H.N.J No 52, som efter hans frånfälle omhändertogs av sonen Bengt-Erik. Senast har Ingegerd Gavelins systerson Jens Lanestrand, Nol, förvarat apparaten, fram till att LJM:s Peter Folkeson häromdagen hämtade hem den till Landeryd.
– Vi är mycket tacksamma för denna fina gåva och att den slutligen, med flera personers hjälp, hittat vägen till LJM. Nu har vi två HNJ-anknutna Morseapparater i museets samlingar, båda till synes i gott skick. Tänk om vi i en framtid kan koppla ihop dem och visa ur tjänstemeddelandena skickades mellan järnvägens tjänsteställen! Är det någon som kan förklara just denna apparats numrering, No 52, är vi tacksamma för information om det, säger Per-Yngve Bengtsson, ordförande i LJM.
Region Halland medfinansierar årets TÅGDAGARNA i LANDERYD den 6-7 september med 200 000 kr. Stödet, ett av 23 beviljade utifrån 105 inskickade projektansökningar, ges inom området kulturarv.
-- Vi är mycket glada och tacksamma för pengarna från Regionen, liksom för de tidigare beviljade 150 000 kr från Hylte kommun. Det offentliga ekonomiska stödet bygger den grundfinansiering av TÅGDAGARNA som är nödvändig för planering och genomförande av dem, kommenterar Per-Yngve Bengtsson, ordförande i Landeryds Järnvägsmuseum (LJM).
Museiföreningen har förhoppningar om ytterligare ekonomiskt stöd samt sponsring av årets evenemangsdagar.
-- Det skulle vara välkommet eftersom årets TÅGDAGARNA-program innehåller flera nyheter utvecklingsmässigt, däribland trafik med veterantåg även till Oskarström och Halmstad i samband med ”Oskarströmsdagen”, en hemvändararrangemang i regi av Hylte kommun samt Ljusfest på Lindekullen i Hyltebruk. Dessutom planerar vi för ångloksdragna tåg både under lördagen och söndagen, säger LJM-ordföranden.
Han tillägger att de offentliga medlen växlas upp värdemässigt flera gånger om, genom de intäkter som de tusentals TÅGDAGARNA-besökarna tillför lokala företag och verksamheter på berörda orter.
Allteftersom detaljprogrammet för TÅGDAGARNA växer fram kommer www.tagdagarna.se att uppdateras.
Hylte kommun har, likt många andra kommuner, tappat invånare de senaste åren och har därför, tillsammans med de 30 största arbetsgivarna, startat initiativet Handslaget för att motverka detta. En del av detta är att arrangera en hemvändardag lördagen den 6 september 2025, i samverkan med Landeryds Järnvägsmuseum och Tågdagarna.
– Målgruppen är personer födda 1991–1998 som tidigare bott i kommunen. Genom att visa upp kommunens möjligheter till boende, jobb, gemenskap och livskvalitet just då – när unga vuxna funderar på framtidens livsval – kan man öka chanserna att få dem att flytta tillbaka eller åtminstone se platsen som ett alternativ längre fram i livet, säger projektledaren Sofia Nygren, Hylte kommuns tillväxt- och organisationsstrateg. Hon påpekar att majoriteten av alla de som flyttar över en kommungräns är i åldrarna 18–35 år, därav valt åldersspann på inbjudna personer.
Upplägget för hemvändardagen är att anmälda hemvändare ska få en välkomstpåse med lokala delikatesser och hantverk från Hyltebygden och därefter har de möjlighet att ta del av Tågdagarnas fina utbud, besöka företags- och föreningstorget, öppna hus (Förskolan i Kinnared m fl) och avsluta dagen med Hylte hembygdsförening och Woods of Hallands ljusfest på Lindekullen.
LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson ser positivt på att Tågdagarna, genom hemvändardagen, tillförs ytterligare en dimension. Detta eftersom ett av grundsyftena med Tågdagarna är att lyfta fram Hylte kommun som en attraktiv och kreativ bygd för boende, arbete, kultur, fritid och besöksnäring.
– Vi vet ju dessutom att en klar majoritet av Tågdagarna-besökarna kommer från andra kommuner.
Så evenemangsdagarna är ett bra skyltfönster för Hylte och Hallands inland, säger LJM-ordföranden.
Sofia Nygren är projektledare för hemvändardagen, kopplad till allt som händer i kommunen under
Tågdagarna i september.
Ett 100-tal personer i alla åldrar besökte årets Tågsläpp i Landeryds Järnvägsmuseum för att titta på museets fordon, cykla dressin, köpa fika, varmkorv och järnvägsböcker eller gå tipspromenaden genom samhället, där mer eller mindre kluriga barn- som vuxenfrågor fanns utplacerade (se separat text här intill). Hugade besökare kunde även studera museiföreningens fasta fotoutställningen i stationshuset.
En nysatsning för året var två bejublade framträdanden av trollkarlen Christabuu i och utanför en av de renoverade HNJ-godsvagnarna.
– Genom gott samarbete med Nässjö Järnvägsmuseum och LJM-medlemmen Kjell Arturson som lokförare kunde vi i år även köra med vårt stora diesellok, T 23 119, på bangården. Intresserade kunde också studera loket, byggt 1954, lite närmare när det stod stilla vid stationsperrongen då och då. Lokrörelsen och motorbullret från den höjde Tågsläpp-stämningen ytterligare denna soliga vårdag, konstaterar Landeryds Järnvägsmuseums ordförande Per-Yngve Bengtsson.
– Vi tackar alla som kom till lokstallet och kanske även gick tipspromenaden, dessutom Trafikverkets tågklarerare som fick jobba lite extra i Landeryd denna dag. Även ett tack till Hylte kommuns kulturförvaltning som stöttade Tågsläppet ekonomiskt, tillägger han.
Rätta svaren på Tågsläppets tipspromenader
Här är de rätta svaren till tipspromenaden för barn vid Tågsläppet 27 april. Vinnarna kontaktas personligen!
1. Första tåget till Landeryd? X. 1877
2. Vad heter Mello-vinnarens medlemmar? X. Kevin, Jakob, Axel
3. Vad är namnet på Sveriges högsta berg? X. Kebnekaise
4. Vad innehåller fordonen? 2. Vatten
5. Vilket djur är dessa? 1. Marsvin
6. Vilket nummer ringer du när det hänt en olycka? 1. 1-1-2
7. Hur heter tåget som passerar Landeryd? 2. Krösatåget
8. Vem är sittande president i Förenta Staterna? X. Donald Trump
9. Vad heter byggnaden? 1. Godsmagasinet
10. Vad behöver du för att få i gång ett ånglok? 1. Stenkol, vatten, eld
Utslagsfråga: Blyhammaren väger 3,1 kilo (vilket tre barn/vinnare gissade!)
Här är rätt tipsrad i vuxenpromenaden. Vinnarna kontaktas personligen!
1. Felaktigt alternativet är tornedalingar/samiska X
2. Blomman heter guckusko X
3. Mannen är USA:s försvarsminister Pete Hegseth 2
4. Carl Milles är skulptören till Europa och Tjuren i Halmstad X
5. Det oönskade djuret är mårdhund X
6. Franska Avignon var påvesäte på 1300-talet X
7. Ishockeyspelaren heter Frédéric Allard 2
8. Camilla Läckberg har inte skrivit Fyrmästarens dotter X
9. På säckstationer sker in- och utfart i samma ände av bangården 2
10. Systerskepp till Titanic var Olympic och Britannic 1
11. Instrumentet är en spinett (kallas också virginal) X
12. Rätt kombination 6/290/SKR (6 kommuner i Halland, 290 i landet 2
och SKR för Sveriges Kommuner och Regioner)
Utslagsfråga: Snöret var 1 670 mm (bästa gissning 1 650, av 1:a-pristagaren
LJM årsmöte förlöpte i snabb takt, utan överraskningar. Föreningens styrelse är därmed densamma. Mötet beslutade dock, i enlighet med valberedningens förslag, att Carl-Åke Johansson och Dag Reuterwall adjungeras till styrelsen. Vad gäller befattningar tillkom ett nytt namn, Oskar Andrén Skoglund som vagnskötare.
LJM:s resultat för redovisningsåret landade för första gången sedan 2018 på ett underskott på knappt 105 000 kr. Detta beror på allmänt stigande priser, avskrivningskostnader och sent inkomna fakturor. Föreningens ekonomiska läge är trots underskottet fortsatt stabilt. Budgeten för 2025 balanserar på 854 000 kr, men kan under året påverkas i olika riktningar, bl a genom det ekonomiska utfallet av TÅGDAGARNA.
Ett 25-tal medlemmar närvarade vid årsmötet i Landeryds stationshus. Genom Kerstin och Peter Folkesons försorg försågs de med såväl varmkorv med bröd som kaffefika. Till fikat talade årsmötets inbjudna gäst, numera även LJM-medlemmen, Göran Lindqvist, Halmstad. Han berättade färgrikt om sin far Bertil, på sin tid välkänd SJ-lokförare, instruktör m m i Halmstad. Han körde inte bara alla sorters tåg på Västkustbanan, utan också på HNJ till både Landeryd och Hyltebruk, även med ånglok. Göran Lindqvist berättade dessutom även om sitt eget arbete som officer vid dåvarande I 16 samt som ansvarig inom Försvarsstaben (nu Högkvarteret) för planeringen av militära transporter på järnväg.
Före årsmötet skänkte Göran Lindqvist ett antal föremål med anknytning till sin far till LJM, bl a en inramad tavla föreställande HNJ-ångloket littera P7 nr 51 (köpt från Dalslands Järnväg år 1940, senare SJ A7 1749), en lokförarmössa, tjänstetidtabeller och tidningsklipp. I samband med årsmötet spädde han på dessa fina gåvor med ett antal av Bertil Lindqvists annotationsböcker med många intressanta anteckningar gjorda under loktjänst.
Per-Yngve Bengtsson tackade årsmötet för det fortsatta förtroendet som LJM:s ordförande. Han tackade även Göran Lindqvist för gåvorna och hans medverkan i årsmötet som gav en inblick i det ”järnvägsliv” som präglat Landeryd i decennier. Därefter informerade LJM-ordföranden om aktuella frågor inom museiföreningen, bl a planeringen av årets TÅGDAGAR 6-7 september och den ännu oklara frågan om huruvida bansträckan Landeryd-Broaryd (väg 153) kan öppnas för dressincykling. Trafikverket har fortfarande inte lämnat svar på LJM:s sedan länge framställda önskemål. Årsmötet bekräftade, utan ändringar, LJM:s Alkohol- och drogpolicy samt Hållbarhetspolicy.
Göran Lindqvist berättade om sin far Bertil, välkänd lokförarprofil i Halmstad, och om sitt eget arbete i Försvarsstaben kring militära tågtransporter.
LJM var närvarande med ett informationsbord vid Seniormässan i Hyltebruk den 26 mars.
– Tanken var att påminna de många mässbesökarna om att vår förening kan erbjuda människor i alla åldrar, även seniorer, en möjlighet till aktiv fritid i varm gemenskap. Dessutom att man inte behöver vara jätteintresserad av järnvägar och tåg för att välkomnas som som aktiv i föreningen. Vi behöver ju hjälp och kompetens inom en rad områden i vardagen, inte bara fordons- och fastighetsskötsel utan också inom exempelvis dokumentation och administration, säger LJM:s ordförande Per-Yngve
Bengtsson.
– Vill man nöja sig med att vara funktionär under TÅGDAGARNA, är det lika välkommet. Sak samma om man bara vill vara passiv medlem, museiföreningen är tacksam för alla former av stöd!
Vid Seniormässan delade LJM ut ett särskilt informationsblad, som går att ladda ner HÄR! Sprid det
gärna i ditt personliga nätverk!
Medlemsresan med tåg till Järnvägsmuseet i Gävle 29-30 mars, i samarbete med Nässjö Järnvägsmuseum (NJ), lockade ett 50-tal deltagare totalt. Resenärerna från LJM åkte bil till och från Nässjö då tidtabellen för Krösatågen inte harmonierade med utflyktstågets. Detta, bestående av NJ:s 1960-talsvagnar inklusive restaurang- och annexvagn med Rapid-ellok 3 nr 987 från 1961 som dragare, framfördes över Norrköping, Katrineholm, Flen, Eskilstuna, Kolbäck, Surahammar, Ängelsberg, Snyten, Avesta, Storvik och Sandviken. Hemresan dagen därpå gick samma väg.
I Gävle väntade på lördagskvällen en supékörning t o r Storvik, inklusive visning av Wilhelmina Skogh-museet i stationshuset där. På söndagens program stod en specialvisning av det i somras återöppnade Järnvägsmuseet samt den omfattande fordonssamlingen i tåghallen på Nynäs, dit resegruppen färdades i rälsbuss.
– Ett stort tack till NJ och alla funktionärer för en mycket välordnad och trevlig medlemsresa, kantad av vårfager natur utanför vagnsfönstren och – inte minst – massor av god mat och dryck i restaurangvagnen! Allt proffsigt tillhandahållet, säger LJM:s ordförande Per-Yngve Bengtsson.
– Tack också till Järnvägsmuseets Henrik Reuterdahl för engagerad och sakkunnig guidning såväl på Nynäs som inne i själva Järnvägsmuseet. Jag tror att vi alla reste söderut igen åtskilligt rikare på järnvägs- och tågkunskap, och inspirerade vad gäller vår egen museiverksamhet i Landeryd, tillägger han.
Medlemsresans tåg under uppehållet i Norrköping på uppresan.
Järnvägsmuseets Henrik Reuterdahl guidade såväl vid besöket i tåghallen på Nynäs (bilden) samt i det återöppnade Järnvägsmuseet.
Landeryds Järnvägsmuseum
Hyltevägen 6
314 94 LANDERYD
Email: kontakt@landeryd.info
Telefon: 073-318 47 53
Copyright © LJM all rights reserved.
